10 Skillnader mellan nord och sydpolen

De två polerna ligger på planetens yttersta motsatser, och många av deras egenskaper är också polära motsatser. Denna lista tittar på tio av de mest signifikanta skillnaderna mellan två av jordens mest oskyddliga områden. Känn dig fri att nämna andra i kommentarerna.

10

Metamorphoses

Det arktiska området ligger i Nordpolen och har en naturlig smältcykel där nästan hälften av ishyllan smälter bort på sommaren, bara att frysa igen på vintern och återgå till sin ursprungliga storlek. Under vintern har arktisk ishylla en yta som nästan är lika med USA. En oroande studie har dock nyligen visat att den 3,5 km tjocka ishylsan från Grönland smälter bort så snabbt att hälften av det kan försvinna i slutet av seklet. Andra studier tyder på att hela den arktiska regionen kan bli islös under sommaren på mindre än ett sekel.

Å andra sidan visar Antarktisregionen eller Sydpolen inte samma regelbundna smältcykel, eftersom ishyllan har nästan samma storlek och form under tolv månader. Nyare studier har också visat att Antarktisområdet smälter bort också, inte på grund av naturliga processer, utan på grund av de globala uppvärmningseffekterna. Skulle all is från sydpolen smälta på en dag (som inte kommer att hända inom en snar framtid), skulle hav och hav stiga med 60 meter, säger specialister. Intressant nog smälter den arktiska regionen snabbare eftersom den är nedsänkt och havsströmmarna accelererar processen, medan Antarktisregionen är gjord av stenig berggrund som är mindre eller inte alls påverkad av sådana fenomen.

9

Hål i ozonlagret

Det finns ett hål i ozonskiktet strax ovanför Antarktisområdet, som nu är nästan tre gånger större än den amerikanska kontinentalytan. Ozonskiktet ovanför den arktiska regionen blir också tunnare och tunnare, och det finns inget hål i Nordpolens ozonskikt ännu. Naturligtvis betyder ett hål i ozonskiktet inte att ett fysiskt brott faktiskt existerar där. Termen används för att beskriva fenomenet, genom vilket den kemiska substansen, ozonet, som omsluter jorden och skyddar den mot solstrålning, har skadats allvarligt, och på vissa ställen är det till och med borta.

Ozonförlusterna från norra halvklotet är lägre jämfört med dem från södra halvklotet, eftersom de högre arktiska temperaturerna förhindrar bildandet av de polära stratosfäriska molnen som förstör ozon. Trots detta har temperaturerna från nordpolens stratosfär minskat gradvis de senaste åren, vilket medfört betydande förluster i ozonskiktet.

8

Kall och frysning Kall

Sydpolen är mycket svalare än Nordpolen. Egentligen är Antarktis temperaturer så låga att snön aldrig smälter i vissa delar av denna kontinent. Den genomsnittliga årslånga temperaturen i denna region är -49˚ Celsius, vilket gör den till den kallaste platsen på jorden. Däremot är den genomsnittliga vintertemperaturen i Arktisområdet -34˚ Celsius och går upp med några grader under sommaren.

Den lägsta temperaturen som någonsin registrerades på jorden var -89,6 ˚Celsius och rapporterades vid Vostokbasen, nära den geomagnetiska södra polen. Arktisregionen är en ishylla och det gör det mer utsatt för klimatförändringar.

7

Isbjörnar och pingviner

De flesta tror att isbjörnar och pingviner delar samma livsmiljö. Detta är dock en falsk idé som är rotad i reklamfilmer och postkort. Pingviner lever bara i södra halvklotet, det vill säga i Antarktisområdet, där de inte har några naturliga kontinentala rovdjur. Om pingviner och isbjörnar bodde i samma region, skulle isbjörnar inte behöva oroa sig för sin matkälla.

Men de har inte, därför har pingviner utvecklats till flyglösa fåglar och anpassat sina vingar till flipprar, vilket kommer att vara mycket praktiska när man utför olika nautiska manövrar. Å andra sidan är isbjörnar de största landens rovdjur och en endemisk art på norra halvklotet. De regerar över det iskalla norra området i Arktis och matar sig på sälar, havskor och ibland även på strandade valar.

6

Svart guld

Nästan hälften av världens återstående oljeutsläpp ligger under isen från den nordliga delen av polcirkeln, enligt uppskattningar publicerade av den amerikanska geologiska undersökningen. Därför hävdar Ryssland redan ett monopol över en stor del av den arktiska regionen, och hoppas därmed kunna utnyttja insamlingarna från Lomonosov-åsen, en vattenprägling från under Arktis. Den sträcker sig över mer än 1800 km och påstås vara värd upp till 10 miljarder ton råolja.

USA hävdar också sin del och skickar isbrytare för att markera USA: s territorium nära Alaska. Det antas att oljebeläggningar finns inom den antarktiska kontinentalskorpen, till exempel Rosshavet, men Antarktisfördraget förbjuder ständigt oljebruksverksamhet i regionen för närvarande.

5

Ingenmansland

Trots symboliska bilder med utmanande upptäcktsresande som triumferande gräver flaggor i sydpolen, är den antarktiska kontinenten den enda platsen på jorden som inte tillhör någon. Inga spår av ursprungsbefolkning har hittats, och regionen styrs av Antarktisfördraget, där det föreskrivs att själva territoriet och dess resurser endast ska användas för fredliga och vetenskapliga ändamål.

Däremot bor mer än fyra miljoner människor inom polcirkeln, både i små byar och i städer, såsom Barrow, Alaska; Tromsø, Norge; Murmansk och Salekhard, Ryssland. Människor sällan sätter foten på Antarktis territorium och de gör det bara på forsknings- och vetenskapliga grunder.

4

Is, is överallt

Den sydligaste kontinenten på jorden rymmer 90% av all is på jorden, vilket utgör 3/4 av världens sötvattenreserver. På grund av detta har vissa även övervägt idén om att skära stora bitar is och använda dem för att släcka torra i torra områden. Faktum är att prins Mohammed-al-Faisal i Saudiarabien även planerade att lossa ett 100 miljoner ton isberg från Antarktisregionen och ta den till den arabiska halvön. I jämförelse har nordpolen betydligt mindre is än Sydpolen.

3

Kontinent vs. Ocean

Den arktiska regionen är i grunden ett fruset hav. Antarctica är däremot en kontinent i sig, baserad på berggrund och olika landformer, såsom berg, dalar och sjöar, alla omgivna av havet. I själva verket är Antarktis hem för den berömda aktiva vulkanen Mount Erebus (bilden ovan).

Ironiskt nog är det från en social och politisk synpunkt den arktiska regionen som består av is endast den plats där många ländernas intressen sammanfaller: Kanada, Grönland (del av Danmark), Ryssland, Island, Norge, Sverige, Finland och Förenta staterna. Som tidigare nämnts tillhör Sydpolen inget land, och det har aldrig koloniserats eller befolket av Eskimos.

2

Polar Vortex

Ett intressant fenomen inträffar nära jordens geografiska poler, nämligen den polära virveln, som är en massiv cyklon som bildar nära planetens vertikala kanter. Polära virveler finns i mitten och övre delarna av troposfären och stratosfären.

De omger polarområdena och ingår i den så kallade "polära fronten" - klimatgränsen mellan polarområdets luftmassor och de närliggande varmare områdena från båda halvklotet. Antarktis polar virvel är starkare och varar längre än den arktiska. Detta beror på de stora landsområdena koncentrerade i de nordliga halvklotets högvågiga områden, vilket skapar atmosfärsvågorna i Rossby och därigenom minskar vortexens intensitet. Däremot finns det inte för många faktorer som kan påverka vortexen från Sydpolen.

1

Magnetiska fält och mineraltillskott

Eftersom Antarktis är en landmass, finns det många mineraler i berggrunden: nickel, guld, silver, platina, järn. Självklart finns det inga sådana mineraler i den isländska isen.
När man talar om jordens magnetiska poler är man nära norr och den andra i närheten av söder. När vi talar om den magnetiska nordpolen, hänvisar vi till det geografiska området med samma namn, även om norra polen på jordens magnetfält faktiskt ligger i söder och magnetfältets södra pol ligger i norr. Av denna anledning visar kompasser inte den magnetiska norra, men den geografiska norra planeten. Det har emellertid fastställts att den magnetiska norra är nära den geografiska norra och den magnetiska södern ligger nära den geografiska södern.

Jordens magnetiska poler sammanfaller inte med dess geografiska poler eftersom jordens magnetfält förändras. Till skillnad från de geografiska polerna rör sig de magnetiska själva, och detta kan betraktas som en gemensam egenskap hos de två polerna. Skillnaden är att den magnetiska nordpolen (söder om magnetfältet) inte längre ligger mitt i Arktis, men flyttar mot Östern med en hastighet på 55-60 km varje år. Den magnetiska sydpolen (norra av magnetfältet) överlappar fortfarande Antarktis, men flyttar också västerut med en hastighet av 10-15 km per år.